On top of the world

 
 
Mer från Kina! Det har blivit ett litet uppehåll sen senaste inlägget om resan, men här kommer en till del. Här från en av mina bästa stunder i Yunnan - bergstoppen på 3 600 meter.
 
Från det enklaste boendet på hela resan (reseledaren fick sova på några ölbackar i källaren) startade vi en tidig morgon vår sista vandring för denna gång. Denna dagen gick vi bara några stycken ur gruppen, en vandring på ungefär sex timmar. Vi startade med att åka buss nerifrån Yangtzefloden upp till en lite högre höjd i bergena. Därifrån började vandringen, som ledde oss genom naturlig rhododendron och azaleaskog upp till det högsta passet på vår vandring. Där fick vi lunch bestående av kokt ägg, baba (ett lokalt bröd som görs av mosufolket) och torkat jakkött av vår vandringsguide för dagen. Denna söta men blyga herrn med skrattrynkor i hela ansiktet, bodde i trakten där vi startade vår vandring, och hade gått denna vandring över berget många gånger i sitt liv. Han visade oss olika växter och dess egenskaper, samt höll oss på rätt spår hela vägen.
 
Där uppe på toppen passade vi dessutom på att sätta upp tibetanska böneflaggor. De är väldigt vanliga i de trakterna (som lokalborna betraktas som tibetanska områden) och man kan se dem vaja i vinden överallt. När man sätter upp flaggorna ska man sedan viska in sina böner i dem, så tar vinden med bönerna upp till gudarna. Det kändes mycket speciellt att få göra detta där uppe, på 3 600 meters höjd i Kinas urskogar.
 
 
 
 
 

Baoshan

 
Och nu till en av mina absoluta favoritställen i Yunnan, stenstaden Baoshan. Den lilla staden är som den beskrivs, byggd uppe på en klippa och är över 800 år gammal. Från början byggdes staden upp som ett vaktläger för mongolerna. Numera är det en stillsam by, där mestadels de äldre och några barnfamiljer bor kvar. Den enda skolan i byn har nyligen stängt igen så nu får barnen gå längre bort till en annan skola. När de sedan ska fortsätta gå i typ gymnasieskola, får de åka till skolor i Lijiang, cirka 11 mil därifrån.
 
Vi tog och vandrade till Baoshan med vår lokalguide, Mr Mu, som faktiskt kom därifrån. Han visade oss en väldans massa genvägar genom skogar och snår, och turen som skulle ta 2 timmar tog väl uppemot 3 timmar! Dessutom gick hela vägen sluttande neråt och eftersom det var väldigt torrt underlag så hade det förvandlats till rullgrus och åter rullgrus. Men oj var det var värt det när Baoshan uppenbarade sig där på klippan! Absolut en av mina favoritutsikter i Kina, det var så jäkla häftigt att se staden så ovanifrån och sen veta att man ska ta sig ända dit ner. Sista biten ner mellan serpentinvägarna fick vi sätta oss på rumpan och glida ner i rullgruset för att det var så brant, innan vi bestämde oss för att ta den längre biten och promenera längs de slingrande vägarna istället för mer genvägar. Men jag tror faktiskt att det gick fortare...
 
 Här stannade vi bara en natt, på guidens egna lilla hostel. Kvällen på det stället kommer jag att glömma sent, vi spelade ett mongoliskt benkotsspel, vilket var lite som ett yatzy fast med benkotor från getter! Sen skulle man kasta dessa på olika sätt på bordet, och eftersom alla samtidigt drack baijo (kinesisk sprit) så blev det väldigt många skratt... En kväll man minns!
 
>First sight< av Baoshan
Vaknade upp till det här utanför fönstret
De flesta som bor i byn är äldre och barnfamiljer
Söt hund på gatan
Människor i byn
Höna
 Populäraste platsen att sitta på enligt Baoshans äldre
Barsk tant med sin åsna som bär grus
Klippstaden
 Sagolika Yangtzefloden
 En pipmakare med sitt barnbarn på ryggen
Flodtur påväg mot nya platser
 
 
 
 
 
 

Finishing

 
Mer bilder från Tiger Leaping Gorge! Dag två och sista dagen på vandringen här, som avslutas med att vi kommit ner från de höga bergssidorna ända ner till Yangtzefloden. Där åker vi en söt, liten sliten båt över till andra sidan.
 
 
 
 
 
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg